Ett varv till i denna karusell och jag måste kliva av och spy.

Du har bidragit med kollektiv förvirring förut men den här gången kom den bara till mig. Eller du kanske också känner den, det vet inte jag? Jag vet nästan ingenting längre känns det som. För dina tankar och handlingar lyckas jag inte längre få dig att redovisa för mig i meningar.
Jag är tom, ja, tom är nog rätt ord för jag känner mig varken glad eller ledsen.
Jag vet inte ens om jag vill veta vad som hände eller vad som kommer hända. Allt jag vill är att bli stabil, landa och känna mig säker.




- Och Tack Malin & Peddi!