I never thought that I was so blind, now I can finally see the truth.

Så lyder meningen som snurrar runt, ut och in i min skalle som en jojo.
Vad mer kan man säga? Snart blir jag antagligen lika blind igen tack vare nån vilsen snöflinga som snubblar in i ögat på mig, det blir som förut igen även fast jag inte vill det längre.
Karrusellen som jag ska föreställa min verklighet vill inte stanna så att jag kan kliva av och andas.