Spruta in colsyra i mina ådror och kolla om det gör någon skillnad, för just nu så har min hjärna flytit ut genom öronen och bildat en pöl på golvet som jag nonchalant lämnar åt hundens sträva tunga.
Så utan hjärna kan jag inte längre räkna ut de geometriska talen som står i den till synes oändligt tjocka matteboken, utan jag sitter där som ett fån och bara stirrar på klockan så ofta att jag får ont i nacken av att lyfta huvudet.
Tiden tycks stå lika still som min tankeverksamhet vilket bara förvärrar situationen.
Jag vill ha en filt och en ciggarett och en ballkong på andra vången, det kanske skulle göra att saker och ting ändrade riktning, men vad vet jag, det kanske bara skulle förvärra saken för jag röker inte och jag bor inte ens i en liten 2a på andra våningen, inte en 1a heller för den delen. Utan jag bor i ett hus utanför civilisation och regelbunden bussförbindelse.
Och här sitter jag, och drömmer mig bort tills då jag har bra inkomst och den rätta åldern inne att knyta på mig min dr martens och börja leta efter min 1a med kokskåp. Men om vi ska spola tillbaka lite i drömmarna så handlar dom mest om rockstjärne-förälskelse och ölkyssar under bar himmel och myggstim.